söndag 30 december 2007

Politisk korrekthet -vad är det?

Nu hör jag på ekot att svenska kyrkan ska engagera sig i miljöfrågan. Äntligen! skulle man skämtsamt kunna säga. Jag som trodde kyrkan skulle jobba med sina egna frågor. De är besvärliga nog. Men den politiska korrektheten går före allt annat.Den som lyssnar mycket på radio och ser på TV får snart klart för sig vad den politiska korrektheten går ut på. Det är -som jag ser det - ett antal perspektiv:
-miljöperspektivet
-kvinnoperspektivet
-barnperspektivet
-invandrarperspektivet
-HBT-perspektivet

Det gamla löntagar/vänsterperspektivet är inte så gångbart längre. Sista gången jag hörde någon tala om "svaga grupper" var på valnatten (Carin Jämtin -det var väl sista gången hon sa det). Har vi upplevt ett paradigmskifte?

lördag 29 december 2007

Unga som slåss och bråkar

För ett tag sedan läste jag om dom kända kriminella på 60-70-talet. Som Norgren m.fl. De började sina karriärer med att stjäla bilar. Det behövdes inte särskilt många bilstölder så var de på fosterhem eller på ungdomsvårdsskola. De unga missanpassade "plockades bort" från sin hem- och skolmiljö rätt så effektivt. Idag får de härja fritt -till synes utan påföljd. Jag tänker på händelserna i Rödeby och mordet på Kungsholmen. Hade det varit för 30-40 år sedan hade de här killarna varit just "bortplockade". Samhällets resurser var märkligt nog större då och toleransen för avvikande beteende mindre. Var finns ungdomsvårdsskolorna idag? Dom är borta. Det finns 60 slutna ungdomsvårdsplatser i Sverige. Fast vi skulle behöva 600 eller 6 000.

På 70-talet fick vi lära oss att vara förstående mot "de svaga" och ifrågasätta "de starka". Det var Palmes inställning. Han ville vända upp och ner på det "borgerliga" samhället. Numera vill vi släta över och tro att "det löser sig nog" när "våra" ungdomar går över gränsen i skolan eller i bostadsområdet. Visst -ett enstaka misstag kan alla göra men när det börjar utkristalliseras destruktiva mönster och polisen blir inblandad gång efter annan måste insatserna komma mycket tydligare, snabbare och tidigare än idag. Och det måste finnas resurser. Vi måste nog satsa på att bygga upp en ny ungdomsvård i landet med ett stort antal nya platser. Det måste få kosta. Låt oss bygga 10-20 nya ungdomsvårdskolor. Den som inte sköter sig åker iväg. Det ger signaler till kompisarna i gänget. Signaler som inte kan missförstås. Så måste det bli tror jag. Om det ska bli bättre.

Rävspel om skolan

Socialdemokratin har backat kraftigt i skolfrågan men man gör det motvilligt och -som man ska när man retirerar på slagfältet - man blåser ut rök så det inte ska synas. Varje gång jag hört Marie Granlund i media har jag undrat vad hon sagt egentligen. Någon förändrad hållning har inte kunnat märkas utan Marie Granlund har sagt typ "vi har aldrig varit emot kunskaper" osv. Jag tror hon blåst ut retirerings-rök inget annat.

Nu vill Mona Sahlin ha en långsiktigt hållbar uppgörelse där kunskaperna ska stå i centrum. Och ordning och reda sägs det. Om bara alliansen backar om betygsliknande omdömen i ettan så finns det förutsättningar för en blocköverskridande uppgörelse.

Jag tycker Jan Björklund gör rätt som inte backar. Ska han backa ska han veta varför och han får göra det i ett skarpt förhandlingsläge först. Själv tycker jag att de betygsliknande omdömena kan komma i tvåan. Den som inte lärt sig läsa, skriva och räkna till vårterminen i tvåan måste få extra stöd och föräldrarna bör få veta om det. I trean kan det vara för sent. Kanske är det för tidigt i ettan för vissa. Det kan ta tid att knäcka koderna.

fredag 28 december 2007

Jag är i periferin

Den politiska korrekthetens vindar blåser hårt. Sätter jag på radion så är det en kvinna som talar. Till och med prästerna verkar vara kvinnor numera på radion. Var finns männen? Vad är det för fel på oss? Duger vi inte längre?

Nej -den politiska korrekthetens vindar håller på att blåsa männen av banan. Jag är inte säker på att det är så bra. Någon profet har sagt att vi lever i den sista tiden när kvinnorna tar över.....

söndag 23 december 2007

Tack Alf.....

Skönt med denna bredsida mot teknokraterna i gänget runt Borg och Reinfeldt. Det snackas så mycket om alla jobb som kommer och att även de sjuka ska ut i jobb. Faktum är ju -det vet alla som söker jobb - att det alltjämt är alldeles för många sökande på varje jobb. Den som är över 55 får i princip inga jobb alls.

Då blir alliansens jobb politik hjärtlös. Som Alf säger -de unga begåvade på finansdepartmentet vet ingenting om verkligheten för människor. Vi måste utgå från människan och politiken måste ha hjärta också.

torsdag 20 december 2007

Samhällsförsörjning eller egenförsörjning?

Alliansen vill öka egenförsörjningen medan (s) kämpar för samhällsförsörjningen. Den senare försörjningen är fin för den visar på solidariteteten med "de svaga" och legitimerar de höga skatterna. Men dyrt blir det. Att vi har 550 000 förtidspensionärer är ju helt otroligt egentligen.

Sen är det inte lätt att öka egenförsörjningen när jobben inte räcker till för alla. Då finns det en risk att kommunerna via socialbidrag får ta smällen. Om det inte uppstår en ny låglönemarknad och att hyrorna m.m. sänks motsvarande i vissa områden (läs: miljonprogramsområdena). En sån utveckling kan komma att drivas fram av globalisering och ekonomisk nödvändighet. Alternativet är massarbetslöshet och stagnation. Trots höga skatter verkar inte pengarna räcka till. Vi behöver tre nya Scania och två nya Ericsson. Och många nya tjänsteföretag. Men det är en annan fråga.......

torsdag 13 december 2007

Idrotten har en egen logik

Har du sett de ledsna minerna när 10-åringarna förlorat matchen för att tränaren låtit alla spela. De som är lite svagare är ledsna för att de känner att det är deras fel och de duktigare för att de fått sitta på bänken när det hettat till. För att inte tala om hur de engagerade föräldrarna upplever det. Idrott går ut på att vinna matcherna. Med s.k. sossecoaching bilr egentligen alla förlorare. Då är det bättre att försöka vinna matchen genom att låta de bästa spela. Då kan det kännas OK att förlora. Laget gjorde ändå sitt bästa.

fredag 7 december 2007

Dags att reagera

Folk undrar nog hur det kommer sig att en ung pojke är död när ingen av de misstänkta gjort något. Någon medger en lätt spark i magen på Riccardo. Någon var inte ens på platsen där det hände. Som bekant måste den tilltalade inte tala sanning i brottmålsrättegången -det är en del av rollspelet och ritualen. Men det är inte så bra tycker jag när lögnerna (de tilltalades som påverkats av sina advokater som läst åtalet) blir alltför uppenbara. Gränsen har nu överskridits tycker jag. Det är dags att reagera. Sanningen måsta återfå sitt värde. Hela vår kultur bygger på den.

Tungt att reformera polisen

Polisen är svår att komma åt. Den beter sig som en igelkott när den blir angripen. Kulturen är gammal och präglad av bekvämlighet, låga prestationer, attitydproblem och starka fack. Det är symptomatiskt att fackbossen Leif Karlsen får agera talesman för polisen generellt. Den verbalt skicklige Sten Heckscher lyckades under sin tid som rikspolischef avvärja alla attacker och han åstadkom inte mycket. Strömberg gör en riktig analys men har inte fått folk med sig. Vem ska lyckas reformera polisen?

Se även http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_667811.svd

onsdag 7 november 2007

Gnälliga gubben: Rättsväsendet på dekis

Gnälliga gubben: Rättsväsendet på dekis

Rättsväsendet på dekis

Nu har Christer van der Kwast hittat något brottsligt -oklart vad för något - när Schenström och Pihlblad festade till lite grann. Och media var på plats. Visst är det konstigt att åklagarmynigheten i någon av dess former alltid ska haka på när medias intresse riktas mot något. Typ att om Carl Bildt går mot röd gubbe eller inte betalar TV-licensen blir det åtal. Alla de andra 10-tals tusen som gör samma sak kommer undan. Det är som den knäppskallen som på kvällen letar under en gatlykta efter ett borttappat föremål bara för det är ljusare där.

Symboliska åtal kan man kalla de åtal som har mediakoppling. T.ex. åtalet mot de på fp:s partikansli som loggade in på SAP-net. Hur många dataintrång görs inte dagligen pga lösenord på drift utan att det blir åtal? Jag blir misstänksam. Jag vill att lika ska behandlas lika. Åtalar men en kändis för något ska alla de okända vanliga människorna också åtalas. Annars sviker rättsväsndet. Jag tror vi kommit till den punkten där Christer van der Kwasts verksamhet är en kuliss som syftar till att dölja tomheten bakom. Och att rättsväsendet är på dekis.

fredag 26 oktober 2007

Gnälliga gubben: Moderaternas tvåfrontskrig

Gnälliga gubben: Moderaternas tvåfrontskrig

Moderaternas tvåfrontskrig

Politik är en förtroendebransch brukar Fredrik Reinfelt säga. Nu har han problem med just förtroendet och tappar både bland de egna och bland sina nya arbetarväljare (OBS -ett skämt). De egna kärnväljarna känner inte igen sig -framförallt inte det hovsamma tassandet runt facket. Och socialdemokraterna är misstroende och ser en ulv i fårakläder dvs något man inte kan lita på. Den som föröker manövrera taktiskt på motståndarens planhalva som (m) nu gör tar en stor risk. Misstron för att inte säga hatet mellan borgare och sossar i landet är för stort.

Och det här snacket om jobben som kommer som Anders Borg för fram hela tiden är löjeväckande. Jag vet inte hur många 55+ jag känner som saknar jobb. Och mina egna barn i 25-årsåldern har stora svårigheter att få jobb när de ska slåss med 30-40 andra sökande hela tiden.

Nu när Anders Borg har samlat i ladorna och vi kommer närmare nästa val ska valfläsket ut. Jag blir inte förvånad om a-kassan höjs om inte opinionssiffrorna går upp. Att sänka a-kassan när det finns en strukturell arbetslöshet i samhället var det stora misstaget.

tisdag 9 oktober 2007

Svagt civilsamhälle

I skuggan av all passivitet och "sköt dig själv och skit i andra"-attityden och "rädde sig den som kan"-attityden kan ungar få slå sig fram till makt och respekt. Civilsamhället viker undan -vill inte se, vill inte göra något. Och vissa lättkränkta maktberusade ungar går på i ullstrumporna. Till ett dödsfall inträffar.

Folk är rädda idag för vem vågar ingripa om man kan få en kniv i magen? Och så köper folk sig lugn och ro genom att flytta till en bättre miljö. Om dom har råd. "Rädde sig den som kan". Tyvärr tror jag det starka samhället har passiviserat många. Precis som om "samhället" skulle kunna göra något. "Samhället" är ingenting konkret att hålla i handen. Det går inte att lita på när det verkligen blir "läge". Då får man ta fram bössan som han gjorde i Blekinge.

onsdag 3 oktober 2007

tisdag 2 oktober 2007

Beatrice Ask politiskt korrekt

Hur sjutton ska det gå till att bevisa om samtycke förelegat för ett samlag? Det går inte. En väluppfostrad kvinna säger väl alltid ett klädsamt "nej" eller? Som Maria Abrahamsson säger i SVD-bloggen vet Beatrice Ask fuller väl att det inte går. Möjligen skulle ett infört krav på samtycke i brottsbalken kunna ha någon sorts normerande eller folkbildande verkan. Men inte något som ska tillämpas egentligen.

Rätten att få vara svag

Det blir ett jäkla liv på vänstern så fort alliansen försöker få en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter för den enskilde. Alliansen ger sig på dem som redan ligger osv. Ljudnivån är hög.

Hela statsapparaten och den socialdemokratiska ideologin bygger på ett omhändertagande av de svagaste. Att vara svag har mötts med förståelse och de starka har misstrotts. Olof Palme var nog den som oftast förde fram just det. "Du är nog inte så duktig och märkvärdig som du tror bara för du är sparsam och skötsam". Olof Palme ville vända upp och ner på samhället.

I all välmening skapade Olof Palme ett omhändertagande högskattesamhälle. Med medborgarna som klienter och objekt för välfärdstjänterna. Människor som stod på egna ben var inte önskvärda. Hellre då svaga och beroende medborgare som skulle ha "rätt" till försörjning och bostad och arbete. Kommer någon ihåg det? Själv kommer jag ihåg de enorma sjukskrivningarna i offentlig sektor på 80-talet. Jag jobbade där så jag vet hur det var. Var tredje-fjärde anställd var hela tiden borta från jobbet -var sjukskriven eller VAB:ade.

Omsorgerna om de "svaga" legitimerade också det höga skattetrycket. Den som var emot höga skatter var då också mot de svaga. En svår debatt som inte gått att ta förrän nu då alliansen försöker få en nödvändig och mer rimlig balans mellan egenförsörjning och samhällsförsörjning.

söndag 30 september 2007

Alliansens problem

Den inre cirkeln "Kräftskivegänget" dvs Reinfelt, Borg, Littorin och ett par till lever i ett akademiskt elfenbenstorn. Hela tänket runt "arbetsutbudet" är en akademikerprodukt. Beslutet att sänka a-kassan kommer alliansen inte att hämta sig från. Och utanförskapet är mycket svårt att komma åt. Faktum är att det inte blir så värst mycket nya jobb. Den strukturella arbetslösheten biter sig fast. Den bottnar i produktivitetshöjningar (färre anställda får göra allt mer) som i sin tur beror på ett tryck neråt på priserna pga. den allt hårdare internationella konkurrensen. Och med de höga skatter och höga sociala avgifter vi har anställer bara företagen när de absolut måste. Det här kommer alliansen inte att kunna göra något åt. Och som Magnus Henrekson på Handelshögskolan skrev i DN så förstår sig alliansen lika lite som socialdemokraterna hur viktigt det är att få fler småföretag och fler entreprenörer. Småföretag och entreprenörer finns heller inte med i de stora ekonomiprofessorernas värld enligt Magnus H.

Vanligt folk ute i landet märker att det alls inte är så lätt att få jobb. De unga och de gamla har det svårt. I det sammanhanget är det ett hån att försämra a-kassan. Min äldsta grabb sökte i veckan ett bra jobb på en treasuryavdelning på ett storföretag. Det var 50 ansökningar fick han veta. Inte 5 eller 15 utan 50. Själv sökte jag jobb på skatteverket för ett par år sedan. Det var 22.000 ansökningar. Efteråt gjordes det en utvärdering av åldrarna på de som fått jobben. 70% var födda på 70-talet, 20% på 60-talet. 1 (en) person född på 50-talet och ingen på 40-talet.

Blir det inte fler jobb på riktigt kan alliansen hälsa hem i nästa val. Och beslutet att försämra a-kassan kommer att betraktas som det stora felbeslutet. Det beslutet borde inte fattats förrän det faktiskt kommit till rejält mycket fler jobb.

fredag 28 september 2007

Stureplansprofilerna igen

Den 19-åriga kvinnan stod inte ut när männens försvarsadvokater pläderade. Som bekant är det åklagaren som ska bevisa männens skuld. De tilltalade behöver inte säga sanningen utan kan ljuga friskt i rätten. Så ser spelet ut numera i brottmålsrättegången. Och advokaten står på sin klients sida och redogör för dennes syn på saken. Och om det är sant eller inte har ingen betydelse.

Jag kan väl förstå att kvinnan bröt ihop och ville gå ut ur rättegångssalen när advokaterna pläderade. Det var nog inte sanningen precis som hon fick höra. Hennes bild av händelsen var sannolikt en helt annan.

Jag tror profilerna blir fällda denna gång så att bevisningsproblematiken i sexualmål -ska en man kunna dömas bara på kvinnans uppgifter om det inte finns annan materiell bevisning som styrker kvinnans sak? -ska kunna komma under bedömning av HD.

torsdag 27 september 2007

Stureplansprofilerna

Så här tror jag det gått till. Den här tjejen gillar sprit och sex (får en tjej göra det?) och känner de här grabbarna sedan tidigare och hänger på dom. I ett rejält packat tillstånd. Men den här gången skruvar grabbarna, utifrån någon sorts maktposition som de anser sig ha, upp sexet så det blir för tufft för tjejen. Hon känner att hon förnedras och att det går för långt och reagerar med ryggmärgen och gör motstånd. Problemet är att det är så himla svårt att bevisa att grabbarna våldtagit tjejen.

Ord står mot ord och åklagaren har svårt att leda i bevis att en våldtäkt faktiskt ägt rum. Och så frias kanske killarna. Men om det är åklagaren som ska bevisa att ett brott ägt rum så måste det kanske bli på det sättet.

tisdag 25 september 2007

Burma

Tiden hinner ikapp militärdiktaturen. I längden går det inte att hålla folk nere. Varför ska burmeserna vara fattigare och ofriare än sina grannar? Jag är övertygad om att den inre cirkeln i militärjuntan har bestämt sig för att släppa taget. När väl hönsen släppts ut är de svåra att fånga in igen. Nu är det försent att börja skjuta på folk och arrestera demonstranter. Utvecklingen har sin egen logik. Burma är på väg mot demokrati. Fullt klart.

lördag 22 september 2007

Jag gillar tjänstemännen

Jag såg "Du levande" igår. Vi var väl ett 15 -tal personer mellan 50 och 70 på biografen Camera. Vi fick se miljöer som var bekanta för oss. Slitna kontor från 70-talet med heltäckningsmatta och slipsförsedda ingenjörer med sådana där fyrkantiga hårda dokumentportföljer som man hade på 70-80-talet. Jo visst -någon hade jobbat på Atlas-Copco. Roy Anderssons karaktärer är nästan alltid slipsförsedda fast slipsen ser så där 70-talsaktigt snedrutig och bred ut och hänger lite lagom eftersom tjänstemannen knäppt upp den översta skjortknappen och lättat på slipsknuten.

Där finns också de snusbruna kartongerna och de gråa marmorplattegolven ute i trapphuset och kontorsytterdörrarna som har ASSA-lås som klickar så fint när de stängs. Jag tror Roy Andersson har varit noga med att dörren ska ha det rätta klickljudet.

Det väcker känslor hos mig. De här kontorsmiljöerna och de slitna tjänstemännen som kämpar för att göra sitt bästa för att få till någon form av mening med sina liv när folkhemmet stod starkt. Och avstånden mellan människor var mindre. Och då folk kunde leverera gliringar och kommentarer med glimten i ögat på det där riktigt stockholmska sättet. Var finns det idag?

I Roy Anderssons film fanns bara utanverket kvar och döden lurar över sammanträdena som inte går att slutföra för att någon fått nog och faller död ner. Är det kontrasten mellan det levande och socialt homogena 70-talet och dagens hemlöshet Roy A vill åskådliggöra? Hur mycket är estetik bara hos Roy A och hur mycket vill han säga åskådaren?

Jag återkommer med fler reflektioner kring Roy Anderssons "Du levande"

fredag 21 september 2007

Roy Andersson

Idag ska jag gå och se hans nya film. Jag kan se framför mig dialoger där två gubbar har en dialog som "Sopsorterar du?" och svaret "Det måste man väl".

Jag förväntar mig en bild av Sverige med glädjelöshet, förstelning och kommunikationsbrist. Folk håller masken. Samtalet mellan människor har upphört pga olika erfarenheter, bakgrunder och tillhörigheter. Håller vi på att klanifieras? Invandrare för sig på sin plats, övre medelklassen för sig på sin plats, medelklassen på sin och arbetarklassen för sig på sin plats. Och sossarna hatar borgarna och borgarna hatar sossarna. Och det som förenar oss svenskar blir allt mindre och mindre. Synen på "de andra" blir allt mer oförsonlig. Tonen blir allt hårdare. Som i Idol på TV.

torsdag 20 september 2007

Jobben räcker inte till

Alliansen kommer att få problem om det inte blir fler jobb att söka för de som nu "jagas" ut att söka jobb och försörja sig själva. Som jag uppfattar det brottas vi alltjämt med en strukturell arbetslöshet som drabbar unga, lågutbildade, invandrare och äldre över 50. Som jag själv. Visst -uppmuntra egenförsörjning men då måste det finnas jobb att gå till. Så är det inte nu. Då kan allaiansens politik uppfattas som ren och skär förföljelse av arbetslösa och sjuka. Kanske måste arbetsgivaravgifterna sänkas radikalt. Eller arbetsrätten förändras även om jag inte tror att det är där skon klämmer. Det är helt enkelt för dyrt att anställa idag.

Nuder bör se upp.

Kanske går det inte hem när (s) och Per Nuder så hårt ställer sig på de sjukas och arbetslösas sida. Vill (s) framstå som de sjukas och arbetslösas parti? Det kan vara riskabelt i dessa tider när individualismen bryter fram som en stormvåg över landet och det är karriär och "satsa på dig själv" som gäller. Och att alltid vara en vinnare. Och tillhöra rätt grupp i Facebook. I den belysningen kan det medföra imageproblem för (s) att så hårt gå ut och försvara sjuka och arbetslösa. Framförallt om man vill göra inbrytningar i den allt större medelklassen. Det hade varit bättre om Nuder balanserat sig något och betonat arbetslinjen. För i längden går det inte att ha så många som lever på offentliga kassor.

Dagens gnälliga gubbe: Folk som står på egna ben är ett hot.

Dagens gnälliga gubbe: Folk som står på egna ben är ett hot.

Folk som står på egna ben är ett hot.

Alliansen skjuter in den ena torpeden efter den andra i den välfärdsmodell som (s) skapat. Fokus ligger nu på det arbetande folket och inte längre på de svaga i samhället. Det är en revolution egentligen och inte konstigt att tonläget går i höjden på (s)-sidan.

En gång var det "fint" när staten tog hand om alla. Det var ett uttryck för solidaritet med de svaga, de sjuka och de arbetslösa. Bidrag var fint eftersom de gick till de svaga grupperna som det hette. Och det legitimerade högskattesamhället. Det var något religiöst över det. Ingen vågade ifrågasätta det förrän Fredrik R började tala om utanförskapet. Tyst mumlande börjar nog (s)-folket anse att han nog hade rätt....

Det visar sig att det blir för dyrt för staten med alltför många i bidragssystemen. Och att det leder till stagnation. Ökad självförsörjning vitaliserar samhället och skapar hopp om framtiden för den enskilde. Men folk som står på egna ben är ett hot mot socialstatsföreträdarna och deras samhällsmodell. Det är därför deras tonläge är så högt just nu. Visst är det väl bättre att se människan som ett subjekt och inte ett objekt.

tisdag 4 september 2007

Begreppet respekt inte oproblematiskt

När jag växte upp på 50-talet i en mellansvensk industristad var det självklart att respekt var något man förtjänade och så att säga meriterade sig för under lång tid. Numera tycks det som om har begreppet börjat glida mot att det är något som man ska kunna kräva. I mellanösterns stamkulturer och i Hip-hopkulturen i USA är det självklart att respekt handlar om över och underordning. Att den starkare som någon form av maffiaboss har rätt att kräva respekt. Den nya användningen av ordet importeras via biograffilm och media och via grupper av invandrare från mer traditionella/arkaiska samhällen.

Därför känns det välkommet när poeten och författaren Mohamed Omar i ett inlägg i SvD den 4 september apropå rondellhundar pekar på att många muslimer har ett problem när de demonstrerar och kräver respekt för sin religion. De tror att alla människor tänker och tycker som de men i detta fall finns det kulturskillnader som de tyvärr inte själva uppfattar och förstår. Och så får deras demonstration i Örebro bara negativa följdverkningar för islam som religion och för de själva som muslimer. Till och med islamologen Jan Hjärpe som ser som sin huvuduppgift att öka förståelsen för muslimer i Sverige verkar besvärad av bråket kring rondellhundarna.

Jag tycker den gamla svenska definitionen av begreppet respekt är bra. Vi ska akta oss att använda begreppet så att det är något man ska ha rätt att kräva. Här är politisk korrekthet och värderelativism ett hot. Det finns en klar risk att den nya och sämre definitionen av ordet respekt sprider sig och biter sig fast.

torsdag 19 april 2007

Lär av Italien

Apropå rättegången om Fittjamordet: DN har idag en bra artikel av Ulrika By som visar hur kulturen ute i Fittja är snarlik den på Sicilien. Folk "glömmer" vad de sagt i polisförhör och de kan inte längre peka ut några gärningsmän. De som vågat vittna utsätts för olika typer av mer eller mindre diskreta påtryckningar.

Samma problem hade de italienska myndigheterna när de ville ta tag i maffian på 90-talet. Då införde man en lagstiftning som gjorde det straffbart att även på ett diskret sätt framföra hot om det av de yttre omständigheterna -klädsel, uppvisande av fysisk styrka m.m. -framgår att syftet varit att skrämma t.ex. ett vittne till tystnad.

En sådan här lagstiftning skulle vara bra att ha även i Sverige för att komma åt gängkultur och MC-brottslighet där våld och hot om våld är centrala element i brottsligheten.