S kastar in handduken

Alliansregeringen driver skolfrågorna hårt och snabbt framåt. När det inte blir några specialfiler i gymnasiet för de mindre studiebegåvade och ribban höjs för tillträde till gymnasieskolan sätts också press på grundskolan att fullgöra sitt uppdrag. Förekomsten av individuella program har gjort att grundskolan kunnat strunta i många elever. De kommer ju alla fall in på gymnasiet. Det vi ser är en återgång till en tidigare gymnasieskola. Och ökade krav på grundskolans högstadium. Det (s)-märkta skolupplägget med sociala mål i första hand och kunskapsmål i andra åker ut på gatan. Och lärarna applåderar. Kanske höjs nu lärarstatusen och lärarlönerna både i grundskola och gymnasium.

(S)orkar inte längre ta strid för sin skol och kunskapssyn. Marie Granlund (s) blandar som vanligt bort korten och säger att det finns en samsyn och att Jan Björklund kommer med sådant som även(s)velat göra. (S) kastar in handduken i skolfrågan.

Koranen

Jag har sett större delen av Geert Wilders film Fitna. Styrkan i filmen ligger inte i de polemiska delarna utan i den raka redogörelsen för vissa avsnitt i Koranen . Bilden bekräftas av en religion som anser sig ha fiender som ska bekämpas med alla till buds stående medel. Där bibeln säger att du ska älska din nästa och "här är inte jude eller grek" så säger Koranen att rättrogna muslimer ska bekämpa de otrogna dvs icke-muslimerna. En form av klantänkande upphöjt till religion. Islam passar sällsynt illa in i den västerländska kulturen och behöver absolut en reformation av någon sort.

Rödeby igen

Plötsligt behövs nästan ingenting för att det ska bli nya åtal i kölvattnet av Rödeby fallet. I ett par år får mopedgänget härja fritt och polisen och socialtjänsten tittar bort. När väl mordet inträffat och eftertankens kranka blekhet ansätter rättsapparaten ska plötsligt "allt" leda till åtal t.o.m. sådan småsaker som ofredanden. Först händer ingenting, sedan ingenting och sedan allt på en gång och en egen åklagare bara i Rödebymålet osv. Men det är klart att när ett sargat rykte ska repareras och medialjuset är påslaget då finns plötsligt resurserna och viljan.

Har staten känslor?

Lena Mellin säger att vissa beslut från försäkringskassan saknar empati. Lena Mellins resonemang bygger på tanken om samhället/staten som en god mor som ska måna om människorna. Så var tanken en gång när (s) hade sina guldår och skatterna höjdes kraftigt i landet och skattemedlen flödade och samhällsomsorgerna var viktigare än både Volvo och Ericsson. Alla bekymmer som människor kunde råka ut för skulle tas om hand av det goda samhället.

Nu vet vi att det där inte var riktigt sant. Snart upptäcker vi -när skattemedlen börjar tryta -att tjänstemän och stat inte är några kompisar längre. Så har det förstås alltid varit men vi förleddes ett tag under 70 och 80-talet att tro att det kunde vara annorlunda. Det är tungt när de ekonomiska realiteterna tränger sig på och vi upptäcker att det offentliga egentligen aldrig haft något ansikte. Och heller inga egentliga känslor.

Det är nåt lurt...

med de här anvisningarna. Problemet är att någon annan bestämt att du ska söka ett visst jobb. Och gjort bedömningarna åt dig. Bara det är ju konstigt egentligen. Risken är ju stor att det är nåt som inte passar med det anvisade jobbet. Det måste KÄNNAS RÄTT att söka ett visst jobb. Den känslan-motivationen kan bara den arbetslöse själv stå för. Anvisningarna känns omoderna och borde tas bort. Jag ställer mig tveksam till den AMS-statistik som säger att var 10:e anvisning leder till jobb.

Jobben räcker inte till

Problemet är att vi genom produktivitets och strukturförändringar håller på att få ett 2/3-delssamhälle där ett stort antal svenskar helt enkelt inte behövs i arbetslivet. Det drabbar unga, gamla 50+ och invandrare. Den som söker ett jobb upptäcker snart att det är många sökanden på varje jobb och att det gäller att tränga sig före i kön om han eller hon vill ha jobbet. Några få grupper som IT-tekniker och några fler har en bra arbetsmarknad. Dagens Eko brukar åka ut till Vivallaområdet i Örebro och intervjua folk där om det ena och det andra. Sist intervjuades ett par arbetslösa invandrare i 20-årsåldern. De går till olika arbetsgivare och lämnar sina ansökningar men får inga jobb. Det var ledsamt att lyssna till deras uppgivna röster.

Vi behöver tre nya Scania och lika många nya Ericsson. Och fler arbetstillfällen i tjänstesektorn. Då är de nya moderaterna upptagna med välfärdsfrågorna! Trist -vi behöver en ny företagspolitik som gynnar småföretagande. Alliansen har en del att bevisa på det området.