Tiden talar mot (s)

(s) har sina rötter i grupp och klassintressen från förra seklet när partiet gav röst åt de många och lågutbildade. Med höga skatter skulle ett rättvisare samhälle skapas och näringslivet hållas på mattan. (s) skördetid var 70 och 80-talen. Idag känns det omodernt med en politik som bara företräder gruppintressen. New-Wavedirektören Torsten Jansson som är Ulrika Messings nya fästman sa i en intervju en gång att han inte tyckte om att en grupp i samhället skulle ställas mot en annan grupp. Här ligger väl att annat av (s) problem. Att arbetarklassen numera är så liten att den inte förslår som väljarunderlag längre. Och så har utbildningsnivån höjts i landet. Jag undrar om Göran Persson visste vad han gjorde när han lät bygga högskolor över hela landet...

Lägg till en ökad individualism och amerikansk satsa på dig självanda i storstäderna och en absolut motvilja hos vanligt folk mot skattehöjningar så är det begripligt att (s) har svårt att orientera sig i 2008 nårs politiska landskap. Just att det inte längre går att höja skatterna är nog det som skapar allra mest vilsenhet. Och för varje dag som går kommer vi allt längre från industrisamhället.

För mycket regler

Visst -det är för mycket tjafs om småsaker. Men islam har ett problem som den delar med judendomen som jag ser det: det är en regelreligion. Yttre beteenden är viktigare än det inre förhållningssättet. Frågar du en muslim om vad islam är säger han/hon att man ska be till Mecka varje dag kl. 10.00 och 16.00. Och så finns det regler om haram och halal och hur mycket av ansiktet som ska täckas på centimetern när. Frågar du en kristen säger personen att det handlar om att älska sin nästa som sig själv och att även älska sin fiende. Medan islam har begreppet otrogna för icke-muslimer likställer kristendomen alla människor: här är inte jude eller grek osv.

Det behövs en reformationsrörelse inom islam men hur den ska se ut vet jag inte. Men den hårda och stelbenta regelattityden måste ge plats för något modernare.