Det är samhälls- och attitydförändringar (ökad individualism-minskad kollektivism) som ligger bakom den sjunkande organisationsgraden. Inte alliansregeringens avgiftshöjningar. Sjäv 40-talist var jag alltid med i facket från slutet på 70-talet och framåt- Även fast arbetsmarknaden var god då och nyttan med medlemsskapet i stort sett obefintlig. Det var bara så himla självklart att man skulle vara med i facket. Det var så den DDR-lika modellen såg ut. (s)-hegemoni och självklart medlemskap i facket.
Men nu kastar sig de unga ut på arbetsmarknaden utan skyddsnät. Även mina egna barn. De är inte ens med i a-kassan. Helt otroligt egentligen när otryggheten på arbetsmarknaden är så stor som den är idag. Det är en paradox. Jag tror också att facken glömde bort att göra reklam för sig själva under perionen 1995-2005. De blev bekväma helt enkelt. Nu är individualismen och den sociala splittringen så stor i landet att tåget nog gått för facket. Så går det när man blir för bekväm och inte ser om sitt hus i tid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar