Visar inlägg med etikett Fredrik Reinfeldt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fredrik Reinfeldt. Visa alla inlägg

söndag 13 december 2009

Dags för en pudel

Precis som Tiger Woods borde haft vett att göra en pudel - säga att han sökt vård för sitt sexmissbruk och nu ber sin omgivning: fru, barn, fans, nationen om ursäkt så måste nu Fredrik Reinfeldt efter debaclet med sjukförsäkringen göra en bra pudel: först säga att han och regeringen haft goda avsikter med reformerna: öka arbetsutbudet och minska utanförskapet: alla som kan försörja sig själva måste beredas möjlighet att göra det. Sedan ska han säga att alliansregeringen överraskats av lågkonjunkturen och att den politik som skulle passat i en högkonjunktur nu inte passar alls. Att den i det rådande arbetsmarknadsläget kan uppfattas som hård och okänslig. Och att han och alliansregeringen brustit i det poltiska handlaget. Och att regeringen borde avbrutit den här strukturreformen när krisen slog till.

torsdag 27 augusti 2009

Ett parti för alla

Antligen ett lite mer ideologiskt tal av Fredrik Reinfeldt. Det tal han höll i Vaxholm var väldigt platt. Att satsa på att bli det nya statsbärande partiet kan verka lite pretentiöst. Men kanske logiskt just nu när nu (s) är på väg ner mot 30%. Nyckelord: frihet, ansvar, möjligheter, komma till sin rätt, pragmatism, ändra sig om det blir fel, rättvisa, trygghet, ett parti för alla. Det sistnämnda är mycket bra. Alla är väl medvetna om att (s) inte är ett parti för alla utan ett parti som ställer vissa samhällsgrupper mot andra grupper.

Att Fredrik Reinfeldt hyllade Erlander beror nog på att han ser 50-60 talen som framgångsrika år för Sverige. En mindre men tillräckligt stor offentlig sektor, en självklar egenförsörjning, dygder i stort och smått och ett värnande om de mindre gemenskaperna. Är det dit vi är på väg nu när det starka samhället-excesserna från 70-80 talen svettats ut?

Sen det allra bästa: inte ett skitord om de politiska motståndarna. Sympatiskt.

söndag 23 augusti 2009

Något saknas

Jag var också på plats i Vaxholm. Visst -det är en dimension som saknas när Fredrik Reinfeldt talar. Det bästa han kom med var i början när han lyfte fram demokratin i ljuset av fattiga flickor han mött i ett gathörn i Mazar-e-Sharif i Afghanistan. Det var bra just därför att han lyfte fram de demokratiska värdena. Men sedan blev det märkligt oideologiskt. Arbetslinjen i all ära men de nya moderaterna har aldrig riktigt vågat positionera sig i dimensionerna individen-kollektivet, frihet-ofrihet, offentlig sektor-privat sektor, egenförsörjning-bidragsförsörjning m.m. Visst -det är förståeligt att gå försiktigt fram i den sosseinfiltrerade politiska terrängen i Sverige. Det handlar väl med om att de nya moderaterna valt att arbeta med andra och försktigare medel än de gamla.

Men i längden för den taktiska anpassningen till motståndaren med sig problem. Och den politik som Fredrik Reinfelt och Anders Borg står för framstår mer och mer som rätt så teknokratisk och torftig. Som de flesta byråkrater (han är en byråkratsjäl precis som Carl Bildt) glömmer Fredrik Reinfeldt VARFÖR-dimensionen. Det är i den ideologin gömmer sig. Kanske ska han nästa tal han håller tal fokusera mer på den. Då skulle det lyfta på ett annat sätt.