Efter derbyt

Jag var på derby Djurgården-AIK i går kväll på Råsunda. En fin fotbollskväll. Fotbollen är väl den enda kollektiva rit för män som finns att tillgå numera. Jag och många andra "vanliga" åskådare,familjer med barn osv., satt på norra läktarens övre avdelning ovanför AIK-klacken som stod på norra nedre. Efter matchen skulle tydligen hela norra läktaren (AIK) tömmas mot Råsundavägen medan hela södra läktaren (Djurgården) skulle tömmas mot Solna Centrum.

När jag kom ut ur arenan fanns kravallstaket och 100-tals poliser som förhindrade att jag gick åt annat håll än mot Råsundavägen. Polisen hade också ordnat det så att de med hjälp av polisbilar skapat någon form av ryssja med 3-4 meter breda öppningar som den utströmmande publiken måste passera för att komma ut på Råsundavägen.

Jag upptäckte att jag och många vanliga åskådare då blandades med agressiva element från läktaren under. Trots att AIK ändå som på nåder fått med fått med sig en pinne från matchen var många ändå väldigt arga. Kravallstaketen rasslade av alla sparkar och glåpord haglade mot poliserna. Gänget runt mig skanderade: "AIK, sparka och slå"

Varför ska vanligt hyggligt folk och familjer blandas med det här buset vid hemgången från arenan? Den höga agressions och frustrationsnivån hos många av AIK-supportrerna förvånade mig. Och inte blev den väl lägre av den kompakta polisnärvaron och ryssjespärren.