Jag kom ihåg hur mina grabbars lågstadium fungerade i slutet av 80-talet. Där jobbade man med modern pedagogik. T.o.m. så modern att skolan visades upp när Sverige fick utländska statsbesök. Men av någon anledning lärde sig min yngsta grabb inte läsa ordentligt. Fast vi föräldrar visste att han hade läsförståelse redan när han började. Det var något som inte funkade i skolan. Och det fanns flera barn som inte lärde sig något -jag kommer ihåg de animerade föräldramötena.
Något som skolledningen hela tiden lyfte fram vara att barnen själva skulle lära sig när de "var mogna" för det. Då skulle både läsningen och matten komma med automatik. Lärarna behövde bara vänta ut eleverna. Det hela byggde tror jag på den förhärskande barnpsykologin (Homburger-Eriksson)som sa att barn mognade olika fort vilket medförde att det inte var något problem om någon inte lärde sig läsa förrän i trean....
Jag tror att framgången i Brandbergen handlar just om ett brott med det här tänkesättet. Som ympats in i en generation lärare och förskollärare. Lärarna blir mer engagerade och målinriktade när målen och tidsramarna blir tydligare. Och passiviteten bryts och barnen känner att vissa saker är viktiga. Och så kommer resultaten som ett brev på posten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar